Följ Kött och Charkföretagen

Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige är viktigt för att bibehålla livskraftiga kött- och charkföretag i hela landet!

Pressmeddelande   •   Apr 21, 2008 14:07 CEST

Bakgrund

Enligt anslutningsfördraget tillåter EU-kommissionen att Sverige lämnar långsiktigt stöd på nationell nivå för att säkerställa att jordbruksverksamhet kan bevaras i särskilda områden. Stödet skall lämnas framför allt för att behålla sådan traditionell produktion och bearbetning som är särskilt lämpad för klimatförhållandena, för att förbättra strukturerna för produktion, saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter, för att underlätta avyttrandet av produkter samt för att säkerställa att miljön skyddas och landsbygden bevaras (art. 142.3 3:e st.).

I kommissionens beslut 96/228/EG preciseras stödsystemet och det kompletteras även av LFA-stödet och miljöersättningen för öppet odlingslandskap/vallersättningen. Totalt får 318,67 miljoner SEK utbetalas årligen. På nationell nivå återfinns reglerna i förordning (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Stöd betalas ut för produktion av mjölk, smågrisar, slaktsvin, getter, ägg, potatis-, bär- och grönsaksodling samt transport av mjölk. Utbetalningarna når inte upp till totalbeloppet och 2006 utbetalades endast 290,53 miljoner. Stödet till mjölksektorn står för drygt 90 % av de utbetalade medlen.

Den nuvarande produktionskopplade utformningen riskerar att utmanas både i Sverige (av regeringen) och inom EU (av kommissionen) då den anses föråldrad. Jordbrukspolitiken generellt har, med Sverige som starkaste förespråkare, marknadsanpassats och allt fler bidrag frikopplas från produktionen. Detta är en linje som även kommissionen förespråkat. En orsak till kommissionens irritation över stöden till de nordliga delarna av Sverige och Finland är att man i Finland överkompenserat jordbruket till den grad att produktionen ökat och lett till export på gemenskapsmarknaden.

I Sverige kan man dock konstatera att tydliga målsättningar inriktade på ”att behålla traditionell primärproduktion och bearbetning i norra Sverige” och att säkra ” en regional råvaruförsörjning till förädlingsindustrin i norra Sverige”, ofta förekommer i skrivningarna om stödsystemet. Uppslutningen kring Norrlandsstödet i riksdagen bedöms som starkt. En större justering av Norrlandsstödet kommer förmodligen att kräva att frågan behandlas i riksdagen.

En arbetsgrupp på Jordbruksdepartementet genomförde under 2007 en analys av stödsystemet. Bland slutsatserna nämns tre alternativa strategier för den framtida utformningen av stödet. Den första är att bibehålla nuvarande stödutformning. Den andra är att öka satsningen på traditionell produktion och den tredje och sista är att bredda stödet mot diversifierade åtgärder anpassade till regioner och företag. Arbetsgruppen förordade en reformering av det nationella stödet till att även inkludera diversifierade åtgärder anpassade till lokala och företagsspecifika förhållanden. Man antar i analysen att genom en kombination av en produktionskopplad stödutformning och en flexibel del som inte är lika starkt kopplad till traditionell jordbruksproduktion kan det jordbruksanknutna företagandet i hela stödområdet främjas i större utsträckning än vad som är fallet idag.

Ståndpunkter

• Kött och Charkföretagen (KCF) anser att stödet till jordbruket i norra Sverige är viktigt för att långsiktigt säkra jordbruksproduktion och livsmedelsindustri även i de delar av norra Sverige som har tydligt sämre naturgivna förutsättningar. Stödet bidrar även till att bevara det öppna landskapet och den biologiska mångfalden.

• Jordbruksproduktionen och livsmedelsförädlingen som sker i norra Sverige har en stor betydelse för sysselsättningen. De kött- och charkföretag som är aktiva i stödområde 1-3 omsätter tillsammans närmare 1,5 miljarder kronor årligen och sysselsätter 600 personer.

• Mot bakgrund av stödets målsättningar om att behålla primärproduktion och tillförsäkra livsmedelsindustrin i norra Sverige råvara anser KCF att en fortsatt produktionskoppling är en nödvändighet. Riktade produktionsstöd är tveklöst den mest effektiva åtgärden för att uppnå målsättningen.

• Strukturutvecklingen går snabbt både inom jordbruksproduktionen och inom förädlingsindustrin. Antalet företag blir färre och större. Denna utveckling är nödvändig och stödet till jordbruket i norra Sverige bör därför anpassas i linje med detta. KCF anser därför att det tak för ersättning som finns idag för bland annat slaktsvins- och smågrisproduktionen bör tas bort. Denna typ av begränsningar främjar inte naturlig strukturrationalisering och blir därmed kontraproduktiv för att uppnå målet om en regional råvaruförsörjning till förädlingsindustrin i norra Sverige.

• Jordbruksproduktionen och livsmedelsindustrin är beroende av varandra. Detta är särskilt tydligt i norra Sverige. Livsmedelsindustrin i norra Sverige är beroende av lokalt producerad råvara, en råvara som kräver långa transporter. För transporter av mjölk in till mejerierna finns idag ett stöd och en liknande lösning bör införas även för transport av slaktdjur till slakterierna. Slakterierna är idag i huvudsak placerade utmed kusten, vilket innebär sämre möjligheter för de djuruppfödare som bor i inlandet. För att även säkra animalieproduktion i inlandet bör därför transportstödet utökas till att även inkludera transportering av slaktdjur. Ett sådant stöd bedöms väl ligga i linje med målsättningarna om att förbättra strukturen för omsättning och förädling av jordbruksprodukter.

• Med hänsyn till målsättningarna för stödet bör de naturgivna nackdelarna skattas och ersättningarna justeras uppåt i de fall som kompensationen inte motsvarar nackdelarna. Stöd bör även införas för alla djurslag där naturgivna nackdelar förekommer. Detta gäller tex för får och nötkreatur.

Åke Rutegård
VD, Kött och Charkföretagen
08- 762 65 31

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.