Den 7 juli publicerade EU-kommissionen sin strategi för animalieproduktionen. Strategin tar sin utgångspunkt i den vision för EU:s jordbruk och livsmedel som kommissionen tidigare presenterat.
Kött- och Charkuteriföretagen, KCF, välkomnar att EU-kommissionen tydligt markerar animalieproduktionens betydelse. Det är en viktig signal till såväl beslutsfattare som företag och aktörer i branschen. Köttproduktionen i Sverige och EU är av strategisk betydelse för livsmedelsförsörjningen, samhällsberedskapen, sysselsättningen och ekonomin.
Det är också positivt att det nu finns en formell utgångspunkt för det fortsatta arbetet med EU-politiken på området. I Sverige har KCF, tillsammans med LRF Kött och många fler genom hela värdekedjan, tagit fram Tillväxtagenda för svenskt kött. Agendan är en samlad analys från hela värdekedjan och pekar ut vad bransch, politik och myndigheter behöver göra för att stärka och öka den svenska köttproduktionen.
Flera av slutsatserna i den svenska tillväxtagendan ligger nära de utmaningar som lyfts i EU-strategin. Bristande lönsamhet, för få investeringar och svårigheter kopplade till ägarskiften är centrala frågor både i Sverige och inom EU. Även behovet av enklare, mer förutsägbara och ändamålsenliga regelverk och tillståndsprocesser är gemensamt.
Samtidigt finns stora möjligheter. Det handlar bland annat om att utveckla kommersiellt gångbara mervärden, stärka produktiviteten och skapa bättre förutsättningar för företag att investera och växa.
KCF ser dock att EU-strategin har ett för snävt perspektiv. Där Tillväxtagenda för svenskt kött omfattar hela värdekedjan fokuserar EU-strategin i hög grad på lantbruket. Det är inte tillräckligt. För att skapa verklig utveckling behövs ett bredare perspektiv där även slakt, förädling, handel och marknad inkluderas.
Ett tydligt exempel är frågan om värdeskapande. För att köttets värde ska kunna stärkas krävs god lönsamhet både i lantbruket och i förädlingsindustrin. Hela kedjan behöver fungera för att produktionen ska kunna öka och utvecklas långsiktigt.
KCF:s bedömning är också att den svenska tillväxtagendan är mer konkret när det gäller mål, prioriteringar och ansvarsfördelning. Den pekar tydligare ut vilka åtgärder som behöver genomföras och av vem.
– Det är viktigt att EU har en tydlig politisk inriktning för animalieproduktionen. Men strategin får verklig betydelse först när den omsätts i praktisk politik som stärker företagens möjligheter att producera, investera och utvecklas. De senaste åren har vi sett flera exempel på ny lagstiftning som snarare har försvårat än underlättat för köttets värdekedja. Ett aktuellt exempel är förändringar kopplade till regler för infrysning av kött, som riskerar att skapa mer administration samtidigt som EU talar om behovet av konkurrenskraft. Här behöver EU-kommissionen visa att strategin också får genomslag i konkreta beslut, säger Magnus Därth, vd för Kött- och Charkuteriföretagen.
För mer information
Powered by Notified