Kontrollkostnaderna de högsta inom EU

"Vi kommer föreslå den svenska regeringen att endast ta ut den minimiavgift som EU-reglerna föreskriver. Det skulle i princip halvera kontrollkostnaden för våra slakterier."

Branschorganisationen Kött och Charkföretagen (KCF) står inför en rad intressanta utmaningar och arbetsuppgifter under det (val)år som nu inletts. Med våra 125 medlemsföretag, stora såväl som små, representerar vi nästan hela den svenska kött- och charkbranschen. Vi har därmed ett betydande inflytande som lobbyorgan, men samtidigt ett stort ansvar för att driva frågor som är av vikt för våra medlemsföretag.Vi planerar nu tillsammans med LRF en uppvaktning av jordbruksministern för att belysa de orimligt höga kostnader som våra slakteriföretag har för veterinärkontrollen. I slutändan drabbas bonden i form av försämrad betalningsförmåga för slaktdjuren. Efter en 4,5 % avgiftshöjning från årsskiftet, betalar våra 21 slakterier i år närmare 120 miljoner kronor till Livsmedelsverket. Vi har därmed de högsta kostnaderna per slaktat djur inom EU, 2 – 3 gånger högre kostnad än våra kollegor och konkurrenter i Finland. Skillnaden är ännu större jämfört med Irland, som står för en betydande del av nötköttsimporten till den svenska marknaden. Att skillnaden är så stor trots att reglerna som styr kontrollen är identiska inom EU, beror på att flertalet medlemsstater inte tar ut den fulla kostnaden av företagen. Detta bidrar naturligtvis till att försämra det svenska köttets konkurrensförmåga gentemot importen. Vi kommer att föreslå den svenska regeringen att Sverige, liksom flera medlemsländer, endast tar ut den minimiavgift som EG-reglerna föreskriver. Detta skulle i princip halvera kostnaden för våra slakterier och samtidigt skapa ett incitament för Livsmedelsverket att effektivisera kontrollen. Ett incitament som är otillräckligt i dag när man enligt regeringsbeslut ska ta ut hela kostnaden av företagen.

Ett annat sätt att på sikt minska företagens kostnader för köttkontrollen, är att EU:s rigida regelverk moderniseras så att kontrollen blir fullt ut riskbaserad och flexibel. Kontrollen kan då fokuseras på den risksituation vi har i Sverige och resurserna inte slösas bort på ineffektiva och i vissa fall meningslösa rutinåtgärder. Vi arbetar därför intensivt tillsammans med industrikollegor och myndigheter i 7 – 8 progressiva medlemsländer för att driva igenom ändringar i EG-lagstiftningen när den nu ses över. Vi gläds åt att vi här har god draghjälp från tjänstemän på Jordbruksdepartementet och Livsmedelsverket.

Det projekt som vi driver tillsammans med forskare från högskola och universitet och som syftar till att förbättra arbetsmiljön för vår styckningspersonal utan att vi förlorar i effektivitet, befinner sig nu i ett intressant skede. Sammanställningar av goda exempel när det gäller tekniska förbättringar, arbetsorganisation och arbetsrutiner utarbetas nu i samarbete mellan forskarna och experter från våra medlemsföretag. Successivt kommer resultaten att publiceras på KCF:s hemsida. Efter påtryckningar från vår sida kommer Arbetsmiljöverket under året att ställa samma arbetsmiljökrav på samtliga styckningsföretag, inte bara de 4 – 5 största som hittills drabbats. Detta är angeläget från arbetsmiljösynpunkt, men även för att branschen ska ha samma konkurrensvillkor.

Vi kommer inom kort att introducera en ny branschstandard för konsumentmärkning av påläggsskinka. Märkningen, som har utarbetats av experter från våra medlemsföretag, ska tydliggöra vilken råvara som har använts och minska risken att konsumenten vilseleds. Innan märkningen introduceras och därmed blir obligatorisk för KCF:s medlemsföretag, görs en avstämning med Livsmedelsverket.

Åke Rutegård

VD Kött och Charkföretagen

08 - 762 65 31