2009-10-07 11:06Pressmeddelande

Köttet står starkt trots klimatdebatt

Kött, som sedan urminnes tider är ett av våra viktigaste baslivsmedel, har kommit alltmer i fokus i media och samhällsdebatt. Uppmärksamheten kring vår relation till kött som livsmedel är i och för sig inte ny. Med jämna mellanrum dyker frågan om det är rätt att äta kött och hur stor en rimlig köttkonsumtion bör vara upp i debatten. Men från att oftast ha haft en inriktning mot djurskydd och djurhållning, har miljön, främst klimatförändringen, nu intagit tätplatsen i diskussionen kring vårt köttätande. Våra kära kossor, som till för bara ett par år sedan endast förknippades med positiva aspekter som öppna landskap och suverän förmåga att omvandla gräs till högvärdigt protein, blev plötsligt miljömarodörer. Till detta kommer frågan om ökad kött- och charkkonsumtion kan påverka vår hälsa negativt. Den frågan blev särskilt aktuell när WRCF-rapporten publicerades för ett par år sedan. Rekommendationen var att vi inte ska äta mer än 500 gram tillagat rött kött i veckan och helst helt undvika charkprodukter (processed meat)! Livsmedelsverket har dock inte ändrat sina kostråd med anledning av rapporten.Den nya köttdebatten är ingen unik svensk företeelse, utan är synnerligen aktuell i många europeiska länder och vållar stor oro i såväl uppfödarledet som i kött- och charkindustrin. För ett par veckor sedan ledde jag som ordförande i den nybildade industrisektionen inom vår europeiska branschorganisation UECBV, en diskussion om hur vi ska agera när kött ifrågasätts från klimat- och hälsosynpunkt. Frågan stod högst på agendan och många förslag ventilerades. Riktlinjer för en gemensam strategi kommer nu att utarbetas i samråd med kommunikations- och andra experter. En fråga som ofta dyker upp är varför miljökritiken i stort sett endast drabbar nötkött och inte mjölk och mjölkprodukter då ursprunget till bägge dessa värdefulla livsmedel så att säga är detsamma, nämligen kossan. Men vi får väl erkänna att detta delvis beror på att mejerifolket har varit duktigare på att kommunicera de positiva mervärdena hos sina produkter.

Hur har då den intensiva mediafokuseringen på kött, främst från klimatsynpunkt, påverkat konsumenterna i Sverige? Efter många års stadig ökning, minskade enligt SCB konsumtionen av nötkött och griskött första halvåret i år jämfört med motsvarande period 2008 med 3,3 respektive 3,4 procent. Försäljningen (volym) i butik av charkprodukter ökar däremot. Enligt GfK ökade charkförsäljningen januari-augusti i år med 2,1 procent jämfört med samma period 2008. Vår bedömning är att minskningen i den totala köttkonsumtionen i första hand inte orsakas av klimatdebatten utan av prisläget i kombination med lågkonjunkturen. I sammanhanget är det intressant att nämna den intervju-undersökning som Svensk Köttinformation för några månader sedan genomförde genom UnitedMinds. Undersökningen, som omfattade 1 000 unga svenskar i åldern 15-25 år, visade att köttätandet har en mycket stark ställning. Kött står på bordet 4-5 gånger i veckan hos en genomsnittlig ungdom. 85 procent väljer att äta kött för smakens skull. Nästan hälften anger att de äter kött för att det är nyttigt, mättande och enkelt att variera. Favoriten är nötkött hos både killar och tjejer. Nötkött blir också populärare med åldern. Men undersökningen visade även att 38 procent av tjejerna och 17 procent av killarna på allvar funderat på att sluta äta kött. Det viktigaste skälet anger tjejerna till att man inte vill äta djur medan killarna framhåller miljön. Intresset för ekologiskt och närproducerat kött är störst på landsbygden - intresset för "klimatsmart" kött störst i storstaden. Bilden kommer att klarna när konjunkturen så småningom förbättras. Vi får då se om minskningen i köttkonsumtionen varit tillfällig eller om vi har fått en ny trend som ett resultat av miljödebatten.

Presskontakt: Åke Rutegård, VD Kött och Charkföretagen, telefon 08-762 65 31

 

Kött och Charkföretagen, KCF, är branschorganisationen för svenska företag med verksamhet inom slakt, styckning och charktillverkning. Medlemmarna i KCF är: Köttbranschens Riksförbund (består av ca 130 företag), Scan AB, Atria Scandinavia AB, Gunnar Dafgård AB, KLS Livsmedel AB, HFG Sverige AB, Nyhléns & Hugosons Chark AB, North Trade AB. KCF representerar företag som sammanlagt omsätter ca 26 miljarder kronor och sysselsätter ca 9 000 personer. Köttbranschen är därmed den näst största enskilda delbranschen inom livsmedelssektorn.


Om Kött och Charkuteriföretagen

Kött och Charkföretagen, KCF, är specialistorganisationen för den svenska kött- och charkbranschen. Medlemsföretagen i Kött och Charkföretagen, KCF, bedriver verksamhet inom kött-, chark- eller färdigmatsbranschen i Sverige. Medlemmarna i Kött och Charkföretagen, KCF, är stora och små, hanterar svensk såväl som importerad råvara och tillverkar både konventionella och ekologiska produkter. Antalet medlemmar är 88 stycken. Kött och Charkföretagen, KCF, representerar företag som sammanlagt omsätter ca 28 miljarder kronor och sysselsätter drygt 8 000 personer. Kött- och charkbranschen är därmed den näst största enskilda delbranschen inom livsmedelssektorn.


Kontaktpersoner

Magnus Därth
Verkställande Direktör (VD)
Magnus Därth