Livsmedelsverket bör hålla sig till kärnområdena livsmedelssäkerhet och näring/kostvanor och inte känna sig tvingade att ge sig in i miljödebatten av politiker och miljölobbyn.
Livsmedelsverket (SLV) har genom en öppen konsultation gett myndigheter, vetenskapliga institutioner, organisationer och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter på verkets slutsatser gällande en miljööversyn av kostråden. Att SLV nu ger sig in i miljödebatten och inte strikt håller sig till livsmedelssäkerhet och näring/kostvanor förvånar säkert många. Och det är säkert med en viss motvilja som verket lämnar sitt kompetensområde och tvingas anpassa sig till det uppdrag man fick av regeringen 2006 att ha ett så kallat sektorsansvar för miljömålsarbetet. I det ligger att inom livsmedelsområdet arbeta för att nå de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Det är dock oklart vad myndigheter som har ett sådant ansvar skall göra, men SLV har i detta ansvar tolkat in en miljööversyn av kostråden.
I vårt yttrande har Kött och Charkföretagen framhållit att vi anser det olämpligt att SLV försöker miljöanpassa kostråden och därigenom blanda ihop miljömål med målet att lämna vetenskapligt väl underbyggda kostråd. Detta leder till svåra konflikter mellan olika mål och prioriteringar som myndigheten tvingas göra och riskerar även att urholka förtroendet för SLV. Kött och Charkföretagen anser att det är konsumenterna och inte myndigheterna som ska avgöra vilket mål som är viktigast.
I sina slutsatser rekommenderar SLV en minskad köttkonsumtion för att minska den globala miljöbelastningen orsakad av främst primärproduktionen av kött. Här slipper verket dock att komma i målkonflikt. Konsumtionen i Sverige är nämligen för närvarande högre än kostrekommendationen på 140 gram kött och köttprodukter per person och dag. Men om situationen hade varit den omvända, hur skulle man då ha ställt sig? Då måste SLV väga målet om väl underbyggda näringsrekommendationer och goda matvanor (= kostråden) mot målet om en god miljö. Är det rimligt att tillgodose behovet av näring på bekostnad av miljön? Det hade förmodligen SLV kommit fram till, eftersom det är något som vi i alla tider har varit tvungna till. Om den globala miljön är hotad är det således rimligt att förändringar i första hand sker inom annan konsumtion än livsmedel för att inte äventyra vårt basala behov av en god hälsa.
SLV konstaterar att svensk nöt- och lammköttproduktion är att föredra framför utländsk i miljöhänseende. Vi anser att detta visserligen är intressant och nyttigt för konsumenterna att veta, men denna information bör snarast ingå i andra myndigheters uppdrag, exempelvis Jordbruksverkets eller Naturvårdsverkets. Dessa myndigheter har en bättre kompetens i miljöfrågor och riskerar heller inte att behöva ställa målet om goda kostråd mot målet om en god miljö. De kan neutralt redovisa fakta och sedan överlåta värderingen till konsumenterna. Genom att välja att endast miljöanpassa kostråden och inte väga in andra faktorer (sociala, etiska) som är viktiga vid konsumenternas val av livsmedel, ger SLV också miljöfrågan en högre prioritet än andra värden. Även i detta fall har SLV gjort en påtvingad värdering åt konsumenterna.
Kött och Charkföretagen anser att det till syvende och sist är upp till konsumenterna att avgöra vilket mål som de värderar högst. Vissa konsumenter tycker att ett mål är viktigast, andra tycker att det är något annat. Denna värdering ska inte myndigheterna göra åt dem.
SLV, som har ett grundmurat förtroende hos konsumenterna på grund av kompetens och gott omdöme inom kärnområdena livsmedelssäkerhet och näring/kostvanor, bör hålla sig till detta och inte känna sig tvingade av politiker och miljölobby att ge sig in i miljödebatten.
Åke Rutegård
08-762 65 31
Kött och Charkföretagen, KCF, är specialistorganisationen för den svenska kött- och charkbranschen. Medlemsföretagen i Kött och Charkföretagen, KCF, bedriver verksamhet inom kött-, chark- eller färdigmatsbranschen i Sverige. Medlemmarna i Kött och Charkföretagen, KCF, är stora och små, hanterar svensk såväl som importerad råvara och tillverkar både konventionella och ekologiska produkter. Antalet medlemmar är 88 stycken. Kött och Charkföretagen, KCF, representerar företag som sammanlagt omsätter ca 28 miljarder kronor och sysselsätter drygt 8 000 personer. Kött- och charkbranschen är därmed den näst största enskilda delbranschen inom livsmedelssektorn.